Emilia Sjödin

Det obehagligaste är
....Cancer. Har ni funderat på hur vanligt det är med cancer? var tredje människa får cancer och det är verkligen något som skrämmer mig. Tänk om två av dina vänner skulle få cancer, usch. 
 
Förut så skämdes man över cancer, hade du fått en sjukdom så ville man helst ha det hemligt. Däremot idag så vet man vilka det är som har cancer, men det som skrämmer mig mest är att det blir fler och fler människor som man känner som får cancer. 
Har man varit med om att ens föräldrar/syskon har haft cancer så tror jag att man upplever det mer och mer, förstår ni?
Alltså, ska ni t.e.x. ta mopedkörkort så ser man flera som åker moped. Ska man köpa en katt så kanske man ser fler katter, och om man har en förälder/ett syskon som har cancer så kankse man ser fler människor med cancer. Håller ni med?
 
Jag vet att min mamma kommer att dö i cancer, men blir det då lättare att bära sorgen, när jag är förberedd på den? Jag visste om att min mamma skulle gå bort i cancer, men det blev inte lättare av det. Jag vågade inte gå in till min mamma. Jag var rädd för att vara med när hon gick bort, jag ville heller inte sitta brevid hon och veta att hon skulle dö, när hon själv inte hade en aning om det. Jag ville inte sitta brevid henne och gråta om hon själv trodde att hon skulle klara det. Jag kunde inte vara glad och peppa mamma, jag kunde inte säga att hon kommer klara det om jag visste att det inte skulle bli så. 
 
Men självklart så brukade jag sitta inne hos mamma och hålla henne sällskap, det var bara nära slutet som jag inte vågade gå in til henne. 
 
Jag vill också säga att jag är sjukt glad och tacksam över att det är många läsare som stöttar mig och som har gått igenom samma process. Jag älskar er!