Emilia Sjödin

Hur mår jag? - Vila i frid
Godmorgon!
Anledningen till att jag skriver ett inlägg så här tidigt på morgonen är för att min lärare ställde in min lektion när jag stod nere vid busshållsplatsen. Var bara att gå hem igen, haha! 
 
Idag tänker jag nämligen skriva om hur jag mår. Mitt mående har varierat rätt mycket på senaste tiden. Jag är ofta illamående, vilket är ungefär varje dag. På kvällarna mår jag alltid som sämst, det kan bero på att ensamheten gör att jag tänker för mycket. Jag vet att jag har mycket som händer i mitt huvud men det är verkligen ingenting som jag mår dåligt över, och därför tycker jag det är konstigt att jag ibland gråter mig till sömns. 
 
För någon vecka sedan när jag skulle sova skickade jag iväg ett godnattmedelande till Philip som vanligt. Jag ställde mitt alarm på mobilen och lade sedan ner mobilen på golvet. Jag vände mig om och försökte sova. Det här var som vilken kväll/natt som helst. Jag låg inte och tänkte på något speciellt och jag var definitivt supertrött. Det kändes som jag skulle somna vilken sekund som helst. Men plöttsligt känner jag ett hårt ont slag i hjärtat.
 
Jag sätter mig upp i sängen och funderar på vad som precis hände, jag blev ju rädd. Sedan fick jag ännu fler hårda hjärtslag som gjorde att jag hade jättesvårt att andas, jag blev så chockad, vad är detta? Jag började gråta och hade svårt att andas då jag hela tiden tog snabba korta andetag samtidigt som tårarna föll. Det höll på rätt länge. Jag försökte somna om men det var så svårt. Jag hade en känsla av ångest men jag visste inte varför? 
 
Jag sätter mig återigen upp i sängen och slår på ett avsnitt av gossip girl för att tänka på något annat, men det hjälpte inte! Hjärtslagen ville fortfarande plåga mig, haha! Men efter ett bra tag slutade hjärtat slå kraftigt och jag kunde lägga mig ner i sängen och slappna av, men jag kunde inte somna, jag var rädd. 
 
När jag kom till skola dagen efter berättade jag för mina kompisar om vad som hade hänt under natten. Vi försökte alla tillsammans komma på orsaker till att det blev så, men orsakerna var - hormonförändringar då jag slutat med p-piller. Oroligheter med Philip, ångest över framtiden osv. Men jag kände att vi aldrig kom fram till något vettigt. Inget är så pass seriöst som jag mår dåligt över som skulle kunna ge mig hjärtklappningar. Jag mår bra, verkligen bra! 
 
Det gick några dagar till och jag mådde bra! Men försökte ändå klura ut vad som fick mig att må så dåligt. I tisdags kom pappa in på mitt rum och talade om för mig att Anita hade dött den 28 september. Anita är en av mina grannar som endast är här på sommaren. Jag blev så chockad, lilla Anita som var odödlig. Anita var alltid den personen som berätta galna historier och älskade att prata om min mamma. Jag brukade hälsa på henne och dricka ett glas vin och bara prata om gamla tider, en sån härlig gammal dam! Pappa berättade tidigare att Anita hade fått cancer och att hon hade väldigt svårt att andas. När pappa sedan sa till mig att Anita hade dött så kan jag inte annat än att koppla mina hjärtklappningar till det. Jag kommer inte igåg datumet jag fick mina hjärtklappningar med det var definitivt där i kring Anita dog. Jag ser ingen annan orsak till varför jag kände som jag gjorde. Jag mår ju bra! 
 
Nu har cancer tagit den tredje personen i mitt liv ifrån mig. Ingen jag känner som har haft cancer har klarat sig, jag blir så ledsen. Men Anita var gammal och levt sitt liv till fullo! Och jag vet att hon har det bra där hon är nu, nu får hon dricka vin med min mamma och mormor istället! 
Vila i Frid ! <3