Sömnlösa nätter, mysig musik och massa kärlek, äntligen!
Jag sitter på andra raden och är supernervös, tänk om resultatet inte blir som jag har tänkt mig. Alla filmer som visas på den stora duken framför mig är jättefina, jag är så stolt över alla mina klasskamrater. Namn efter namn dyker upp på den stora duken och jag hoppas på att nästa namn som dyker upp är mitt namn, för jag orkar inte vara nervös längre. Snart var det min tur att visa upp min film, en film som jag har gjort helt själv och som snart ska visas inför en publik, helt öppet i skolan. Vem som helst som går in i entrén kommer se skymten av min film. Jag har till och med hört applåder från studenter som sitter på en våning över oss. Det är pirrigt men otroligt kul.
Nu var det dags för mig att gå fram till mikrofonen och presentera min film som jag har döpt till "Aldrig ensam". Jag möts av jättemånga applåder vilket gör mig lugn. Filmen som jag har gjort handlar om min bästa vän Nanna och hur hon har bearbetat sorg efter hennes mammas bortgång. Jag är så tacksam att hon ville ställa upp i min film samt att hon vågade öppna upp sig inför så otroligt många människor. Efter filmvisningen fick jag jättefin respons och jag blev trots allt nöjd med filmen. Vi får se om jag kanske kan visa filmen för er? Vill ni se den?
På kvällen firade vi att kursen var över med några glas öl och pop quiz på pipes. Kvällen var supermysig och jag fick dessutom smaka på massvis av kärlek. Jag mår så jädrans bra just nu ska ni veta! Jag hoppas även ni mår superbra så syns vi snart igen.
Massa kramar från mig!
0 kommentar(er)
