Emilia Sjödin

 

31 Januari 2015. Ja idag är det precis tre år sedan min mamma dog. Precis det här klockslaget. Massa minnen bubblar upp och idag går det inte att lägga tankarna på något annat. Alla i min familj tycker att tiden går så otroligt fort då det nu har gått tre år. Jag känner däremot att tiden går sjukt sakta. Det känns som om jag träffade mamma för kanske 5-7 år sedan. Det känns som en evighet sedan. Jag skulle knappast tänka tillbaka tre år och se min mamma i bilden. Nej riktigt så känns det inte. 

 

En tid utan min mamma är väldigt kämpigt. Det går inte en enda dag utan att jag tänker på henne. Men hon är alltid med mig ändå på ett sätt. Därför tror jag att min bearbetningsprocess gick så fort. Även när hon är borta så känner jag fortfarande av henne. Jag vet vad hon skulle säga i vissa situationer och vad hon skulle vilja att jag gjorde. Varje gång jag bäddar min säng så gör jag precis som min mamma sa att jag skulle göra. Det sitter kvar och jag kan inte strida emot en sådan sak haha! 

 

Finns ingen person jag mer ser upp till än till min mamma!