Emilia Sjödin

Typiskt att jag inte kan somna....Det är väl bra att dricka te innan man går och lägger sig, vad tänker jag med egentligen??

I alla fall så är klockan 22:22 (önska dig något, pussa på mobilen eller vad ni brukar göra haha) och det är på kvällarna alla mina tankar dyker upp. 1år...1år.... snart har det gått 1 år, 1år sedan min mamma gick bort, Men jag hoppas/tror fortfarande på att min mamma kommer komma tillbaka. Det är så svårt att arbeta sig genom det här, men det är något jag måste kämpa med. Jag orkar inte, jag orkar verkligen inte längre. Jag skriver mycket, kollar genom min gamla mobil för att hitta sms med min mamma, jag kollar på bilder och jag vill göra om allt jag gjorde med mamma igen för att få samma känsla som då igen.

 

Hemtjänsten stampar in genom ytterdörren så fort jag har gått och lagt mig varje kväll, de går in i mammas rum (vägg i vägg med mitt rum) och pratar med mamma, sedan bäddar dom om mamma och åker sedan vidare. Sedan hör jag mamma ropa genom väggen
 - Emilia! är du vaken? Sedan säger hon, jag älskar dig godnatt..........................Men nu är det bara helt tyst, men jag inbillar mig fortfarande rösterna, t.o.m. mammas snarkningar haha!