Levde i förnekelse - läser ur boken om mamma

Skrivet:    ·  Alla inlägg, min mamma och mormor gick bort i cancer
Hej finaste ni! 
Ni har efterfrågat att jag ska återberätta det som står i boken om min mamma. Dock så har jag valt att bara ta med citat denna gång då det var en väldigt tung läsning för mig. 
 
Jag har inte läst i den här boken på superlänge och det allra jobbigaste är att det gör så jädrans ont i min mage när jag läser. Jag var bara fjorton år, sjukdomen (mamma hade cancer) är komplicerad och jag förstår inte allt. Jag gick runt varje dag och var så frustrerad, jag hatade på allt och alla. Jag ville inte lyssna på sanningen och det minsta lilla kunde göra mig svinarg. Det är ändå förståeligt, jag var ju helt trasig och förfallen inombords. Min mamma var min bästa vän och hon togs sakta ifrån mig. 
 
Jag fastnar bara med blicken och tänker tillbaka..Jävlar vilken sorg jag har gått igenom. Man tänker ju att en fjortonåring ändå är full med massa energi och skvallrar med vännerna hela dagarna. Men när jag öppnar boken ramlar ett brev ut. På brevet står det " Till min käraste och älskade mamma". En stackars flicka hade suttit hemma en kväll, gråtit och skrivit ett avskedsbrev till sin mamma som skulle få följa med henne ner i graven. Det gör så ont i mitt stackars hjärta när jag ser dethär. Man förstår inte hur trasig man varit fören man kan kolla tillbaka på all skit man lagt bakom sig. Jag tänkte som förr återberätta för er om det som står i boken, men de sidor jag ännu inte berättat om är bara fyllda med sorg..så mycket sorg och förnekelse. 
 
Förnekelsen är jobbigast. När man gång på gång får höra att min mamma ska dö, men man själv vägrar tro på det. När jag läser i boken ser jag bara en massa utropstecken och jag ser verkligen min frustration och ilska. Jag var så arg, så så arg. Jag var arg på min familj, på vänner, på hemtjänsten och på mamma. Min stackars mamma fick stå ut med en fjortonåring som var fylld med förvirring och ilska. Jag kunde inte hantera mina känslor, för hur tusan hanterar man en sorg i så ung ålder? 
 
Jag tänker skriva några meningar som jag citerar från boken, att skriva allt i en löpande text är bara för jobbigt för mig. Men jag tror ni förstår hur tufft allt var genom bara dessa meningar. 
 
 "Första Januari 2012! Nya chanser och nya möjligheter". 30 Dagar senare så dog min mamma. Här kan vi verkligen prata om att jag höll hoppet uppe och levde i förnekelse. 
 
"Pappa säger att mamma är dement, det betyder tydligen att man glömmer bort vad man gjort/sagt". (Jag fick dagligen stå ut med att mamma ropade på folk som varit döda i flera år). 
 
"En gång trodde hon att vi lurade henne om att vi hade flyttat över henne till grannhuset och möblerat det precis likadant som vårt egna hus". 
 
"Det allra jobbigaste är att mamma ropar hela tiden, larmar på oss på nätterna och när vi väl går in till henne så är det ingenting". 
 
"Det jobbigaste just nu är att det inte ens går att föra ett samtalsämne med mamma". 
 
"Det stod en ambulans på vår gård och jag trodde mamma var i himlen". 
 
"Jag grät med mamma ett tag och var med henne i 4 timmar på sjukhuset, sedan åkte jag hem". 
 
"Mamma har för mycket sår som inte kommer kunna läka". 
 
"Läkarna sade att hon inte har lång tid kvar, att hon skulle ha gått bort redan i somras". 
 
"Jag satt med mina ben ihopkurad och hade en kudde jag grät i". 
 
"Jag hör min pappa i rummet brevid säga "Emilia är helt sönder". 
 
"Idag vid matbordet så sa jag till pappa att jag inte hade pratat med mamma på två hela veckor". (Mamma bodde alltså hemma. Det här var 6 dagar innan hon gick bort). 
 
" Igår var det så kämpigt för mig att ta mig in till mammas rum för att försöka prata med henne. Men jag sade ingenting, jag kunde inte..Jag gick ut från mammas rum gråtandes, gömde mig i tvättstugan och grät för att jag inte ville att någon skulle se mig". 
 
Alltså nej fy vilken hemsk tid. Trodde inte jag skulle må så dåligt av att läsa i denhär boken men jo,usch. 
Det här är det sista jag tänker dela med mig av från boken. Det här är ändå det mest privata jag har och jag tycker ändå att jag har delat med mig rätt mycket tidigare också. Vill ni läsa mer så kan ni kika i kategorin "Min mamma och mormor gick bort i cancer". 
 
Ta hand om er! 
KRAMAR! 
 
 
 
 

♡Anita♡
Skrivet: 2018-08-21,  kl. 17:19:27 Blogg:  http://siliiins.blogg.se/

Tufft minst sagt... Kram !

Svar: ❤️
Emilia Sjödin




DITT NAMN*
Kom ihåg mig?

DIN EMAIL (publiceras ej)


DIN BLOGG


DIN KOMMENTAR

<